Min dröm, mitt liv!

Bettan om Something old !:
Jag är jätte nyfiken på hur du övervägde att behålla eller ta bort, alltså typ för och nackdelar :)) <3<3

Rolig fråga och tack för hjälpen älskling! Nu fick jag ngt att skriva om! :*

Mitt liv & mina beslut
Den där dagen då jag gjorde gravtestet.. och det var positivt, jag var så förvirrad.. det kändes verkligen som att det inte hände mig. Att jag hade kunnat vart gravid så länge och att dom tidigare grav-testen som jag hade gjort inte hade funkat.. det är ngt som jag fortfarande kan sitta och grubbla över, alltså kan man inte alltid lita på grav-test? I allafall, jag var GRAVID! Jag var sexton år och på smällen.. jag! Jag visste inte hur jag skulle lösa det, jag visste inte hur jag ville göra. Jag var personen som pluggade hela tiden för att jag skulle gå ut skolan med höga betyg, jobba några år, resa och gå ut på krogen varje helg.. typ! Sexton år och gravid. Jag valde att berätta för mina närmaste, men på något konstigt vis så spred det sig ;) Inte ens dom närmaste kan knepet att hålla käften om vissa saker som man bara inte går runt och berättar för andra! Efter nån vecka så kändes det som att alla visste! Alla gick runt och viskade och pekade och glodde.. vissa skrek t.o.m elaka saker rakt ut. Hade jag inte haft stöd från båda föräldrarna, vilket val jag än gjorde så skulle dom hjälpa mig... ja, utan dom så hade det aldrig gått. Veckorna gick och jag fick panik! Jag bestämde mig för att berätta för lärarna och se om det fanns något sätt att kunna få gå kvar i skolan även fast man var gravid eller hade en liten. Det gick! Och det var just när jag satt där uppe hos cyon med Matthias som jag förstod att det var meningen att jag skulle behålla. Jag kunde fortfarande gå kvar i skolan, ta studenten. Få jobb sen när hon börjar på dagis?! Vad kunde gå fel?!
Jag bestämde mig för att vara stark och skita i vad alla andra sa, hur mycket alla andra glodde! Jag blev Norrtäljes största huvudämne... "Vet du en sak!! Felicia, Fille du vet! Hon ska ha barn"  "Va?!! Skojaru eller??"  "Nej, det är sant!!"  "Är det Martin som är pappan?"  "Ja , jag tror det!"  "Men hur ska hon klara det då?? Hon är ju bara sexton och går fortfarande i skolan!"  "Vet inte, det kommer säkert sluta med att hon hoppar av och lever på socbidrag eller ngt". HAHA fyfan vad ägda ni blev då! Ja, jag var sexton! Men la jag av med skolan för att jag var höggravid? NEJ! Vem var det som satt och målade golv,tapetserade,målade u name it fast hon var höggravid? JAG! Och har jag hoppat av skolan än? NEJ! Vem är det som tar studenten nästa år? JAG! Så fuck U!
Det slutade iallafall med att Martins och mitt förhållande föll ner till botten, han gjorde slut för att han inte ville ha barn. Jag var ensam men stark. Sen kom han tillbaka, allting var jättebra.. men efter några månader så tog det slut igen.. men då var det mitt eget beslut, av persoliga skäl. Jag har iallafall min underbara dotter nu, vi har så roligt tillsammans, jag har mina kompisar (dom äkta stannade kvar) och jag har skolan som ja